Ångest
Var ett litet tag sen jag skrev nu. Har inte varit på humör, och är inte på humör heller men tänkte ta mig i kragen och skriva lite grann ändå.
Är så sjukt allting så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag får ångest och panik av livet. Det är väl ändå inte meningen? Jag försöker att springa bort ångesten men det går inte,även om det står överallt att det ska fungera. Jag vill inte vara 19 år och oerfaren, naiv och ha noll koll på vad livet egentligen är. Jag vill vara 30 + och vara mitt i min karriär. Jag antar att det låter sjukt men jag tror faktiskt inte det är något för mig, det här med att vara ung och dum. Man ska skaffa erfarenhet men hur gör man det egetligen? Överallt omges jag av människor där den ena är dummare än den andra, och jag förstår inte riktigt vad det är jag gör här egentligen? Ska det bara vara så här och sen har jag erfarenhet? Eller ska man egentligen trivas och må bra? Vad är erfarenhet? Och av vad ska jag ha erfarenhet?
Att jag inte heller riktigt har mod till att göra precis som jag vill, inte personlighet heller gör ju inte saken direkt bättre. Jag är så trött på att behöva göra allting helt själv, och vara först med allt, medan alla andra göra några av sina viktigaste val här i livet tillsammans med sina bästa vänner. Jag vet inte om det är positivt eller så, men just nu känns det bara skit.
Jag vet att det egentligen inte är ett dugg synd om mig, jag försker också intala mig det varje dag. Jag antar att jag är i någon slags period där jag inte fattar någonting. Kanske är det en 20- årskris eller något haha. Jag vet faktiskt inte riktigt.
Det jag vet är att jag just nu behöver få vara ifred och tänka. Planera lite, göra listor osv. Men jag får aldrig vara ifred så det är ett stort problem.
Är så sjukt allting så jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag får ångest och panik av livet. Det är väl ändå inte meningen? Jag försöker att springa bort ångesten men det går inte,även om det står överallt att det ska fungera. Jag vill inte vara 19 år och oerfaren, naiv och ha noll koll på vad livet egentligen är. Jag vill vara 30 + och vara mitt i min karriär. Jag antar att det låter sjukt men jag tror faktiskt inte det är något för mig, det här med att vara ung och dum. Man ska skaffa erfarenhet men hur gör man det egetligen? Överallt omges jag av människor där den ena är dummare än den andra, och jag förstår inte riktigt vad det är jag gör här egentligen? Ska det bara vara så här och sen har jag erfarenhet? Eller ska man egentligen trivas och må bra? Vad är erfarenhet? Och av vad ska jag ha erfarenhet?
Att jag inte heller riktigt har mod till att göra precis som jag vill, inte personlighet heller gör ju inte saken direkt bättre. Jag är så trött på att behöva göra allting helt själv, och vara först med allt, medan alla andra göra några av sina viktigaste val här i livet tillsammans med sina bästa vänner. Jag vet inte om det är positivt eller så, men just nu känns det bara skit.
Jag vet att det egentligen inte är ett dugg synd om mig, jag försker också intala mig det varje dag. Jag antar att jag är i någon slags period där jag inte fattar någonting. Kanske är det en 20- årskris eller något haha. Jag vet faktiskt inte riktigt.
Det jag vet är att jag just nu behöver få vara ifred och tänka. Planera lite, göra listor osv. Men jag får aldrig vara ifred så det är ett stort problem.
Kommentarer
Trackback
